Avslutade projekt

Här hittar ni alla projekt som har avslutats. Läs intressanta slutresultat och ta del av olika material som ev. har framtagits.

Gemenskap i olikheter

Projektets syfte är att skapa en ny plattform i samhället där teckenspråkiga tillsammans med de fem nationella minoritetsspråken kan dels lyfta språkfrågan och dels skapa strategier för en ökad status för minoritetsspråk. Syftet är att lyfta vad dessa språk har gemensamt och vad som skiljer dessa åt inom nyckelorden Mänskliga rättigheter, Språk, Kultur och Egenmakt.

Gemenskap i olikheter vill lyfta teckenspråket och de nationella minoritetsspråken. I projektet skall teckenspråket ges möjlighet att gå före i utvecklingsarbetet och hålla i rodret i nära samarbete med de andra nationella minoritetsspråken. Projektet skall även påvisa att teckenspråkiga inte endast är mottagare av samhällsinsatser, utan även kan och vill bidra till samhällsutvecklingen, att vara med och ”rita samhällskartan”.

Projektets långsiktiga mål är att skapa ett perspektivskifte, där en teckenspråkig person har samma rätt som andra i samhället att ses som en hel person med många egenskaper, inte endast som en person med ett funktionshinder.

Projektets kortsiktiga mål är att genomföra 6-7 stycken 18 månader långa konstnärsledda processer i form av ambulerande ”kulturstudios”. Processerna kommer att genomföras i lika många kommuner i Västra Götaland där aktörer från såväl minoritetsgrupper som kultursektorn samt övriga civilsamhället kommer att delta. Projektet kommer att avslutas med ett spridningsseminarium där processerna samt projektet kommer att presenteras. Projektets resultat kommer även att resultera i en viljeförklaring vilken skall kunna ligga till grund för övriga regioners arbete med att öka inkluderingen av teckenspråkiga i samhälls- och demokratiutvecklingen i samverkan med nationella minoriteter.

Nationella minoritetsspråk:

Det finns idag fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige. Dessa är:

• Finska
• Meänkieli (tornedalsfinska)
• Samiska (samtliga dialekter)
• Romani chib
• Jiddisch

Dessa har större rättigheter än andra språk, vilket regleras i språklagen (SFS 2009:600).
Projektet har avslutats men lever vidare med spelet ”Gör en annan värld möjlig”

KomHit

KomHit– för barns rätt till delaktighet och kommunikation i vårdsammanhang.
Mer information finns på www.bildstod.se

Hur går det med projektet? Olika avdelningar berättar:
SÄS Borås har stöd hos chefer för att implementera bild-stöd och därför går det bra. Med KomHit projektet presenterades en lösning på ett problem som chefer redan formulerat och man behövde inte sälja in idén. SÄS anordnar utbildningsdagar och uppföljningsmöten. Bildstödstavlor kommer att sättas upp i varje patientrum för att göra barn och anhöriga delaktiga enligt Nya Patient lagen 2015. Ansvariga för projektet fortsätter att sprida info även internationellt, t ex på barnsäkerhetsymposium. I en studie med 80 barn fick hälften bild-stöd före vårdbesök och hälften fick inte. (man har alltid haft bild-stöd och förklaring under själva vårdbesöket så det kvarstod). Resultatet blev att betydligt färre var oroliga när de kom till mottagningen.

Det största problemet med att nå ut med projektet är annars att få stöd hos chefer.

Vad finns det för hinder och problem för projekt KomHit?
Trögt att komma igång med användning.
Om inte chefer förstår och ser till att inspirera och organisera personalen funkar det inte. Gäller även utbildningstillfällen såväl som implementering i verksamhet och dagliga rutiner.
Krångligt med utvärdering. Administrations-personal tycker det är jobbigt att fixa kallelser utöver ordinarie arbetsuppgifter. Regiontryckeri kan fixa istället om inte speciell ansvarig sekreterare eller IT-kommunikationssamordnare utses/ anställs.
Vid ombyggnad tycker inredare att bild-stöd på väggar förfular. De förstår inte att det är ett redskap i behandlingen.

Vad är positivt med projekt KomHit?
Kallelsen med bild-stöd har gjort succé!
Barnen är snabba att använda bild-stöd om det finns tillgängligt.
Barnen är tryggare när de kommer, mer förberedda och sitter med kallelsen i väntrummet.
Barnen pratar mer spontant i olika bedömningssituationer.
Det är bättre ordning på leksaker i väntrummet – där bild-stöd finns.
Alla barn har möjlighet att fråga och ifrågasätta med hjälp av bilderna. Även läskunniga barn har nytta av bild-stöd – i vårdsammanhang finns nya ord och utrustning som barnen inte mött tidigare.
Även toalettbesök och på-avklädning sker mer självständigt med bildstödet på avdelningen.
Anpassningsbart. Det är viktigt att tänka på att en del barn är mycket känsliga inför att det saknas bild till visst moment eller om det skulle dyka upp en annan person som inte finns på foto.

DART fortsätter att sprida informationen om kommunikativ tillgänglighet i alla forum, svarar på frågor och stöttar på olika sätt. Man kan fortfarande skicka in önskemål om bilder som man vill ha gjorda. Och vi som är föräldrar behöver fråga efter bild-stöd och ställa krav på vårdavdelningar för att säkra våra barns rätt till delaktighet i vårdsammanhang enligt nya patient lagen 2015.

Dåvarande styrelseledamot och representant i projektet Marie-Louise Fritzén