60-talet. Årtiondet då den brittiska popgruppen Beatles slår igenom med sin andra singel ”Please Please Me”, Sverige går över till högertrafik, Algeriet blir självständigt och Kolmårdens djurpark utanför Norrköping invigs.
Den största frågan i DBM under 60-talet var teckenspråk i undervisning. Förbundet ansåg att detta vore skadligt för eleverna. Om man under 50-talet betecknade alla som hörde dåligt eller inte alls som döva så svängde det under 60-talet till att alla kallades hörselhandikappade. Hörapparat var ett måste för alla och föräldrarna skulle tala i örat på barnen, på så sätt trodde man att de skulle lära sig att höra bättre.
Genom skolreformen lades realskolorna ned och högstadium infördes. Verksamheten vid Blockhusudden flyttades 1967 till Örebro och blev en gymnasieutbildning. Detta föranledde debatt inom förbundet. Manillaföreningen var kritiska till flytten, medan övriga föreningar var positiva. Majoriteten ansåg att Stockholmsmiljön var farlig för barnen.
1966 blev DBM medlem i Handikappförbundens Centralkommitté – en paraplyorganisation som idag heter Handikappförbundens samarbetsorgan.
För att läsa mer om DHB på 60-talet, se denna länk. Länk till DHB på 60-talet